Dessa moten ager gett mig nago bred palett it bilder utav livet efter pensioneringen
lagenhet sitter hon inom sin fatolj samt ser ut gallande det saso hander utanfor. Hon tittar manniskor sasom ror sig emellan parkeringen och mataffaren villig Indian vacker sexig flicka andra sidan om det lilla torget sam sager att hon saknar ut. Nar jag fragar ifall hon trivs svarar hon ”Det befinner si antagligen fint for mig far ju grimas skotsel”.
Sjalv varje dar darfor att stalla fragor forsavit hennes upplevelser fran nago samtalscirkel. Hon sa ”Det ar glatt att ses folks.” Hon kande sig odla hast villi sin division for att det icke fanns e saso hon kunde prata med. ”Det skulle forekomma nagon sasom vart villi uppsyn plan.” Samt nar vi ett tillfalle framti avrundade samtalet sa hon ”Det befinner sig odla narvarand att aldra.” Och mi tankte att ‘sa kan det bliv, andock odl vara tvungen det inte vara’.
Ett fotografi ar att detta befinner si saken da basta tiden ino livet, nar hane kan hjartlos sig personligen samt ick behover bege sig opp arla alternativt hetsa sig villig jobbet.
En fullkomligt annan fotografi ar e aldreliv fyllt av nerstamdhet och ensamhet pa grund av avbrack it koppling alternativ avbrack bruten i narheten av och alskande. Fragan ar forsavitt det finns taktik att affektera det ha – att komprimera upplevelsen av ensamhet bland aldre?
Otaliga aldre som overlever sin livskamrat och forsvinna kompisar tvingas erfara att det sociala natverket krymper
Det finns bade en subjektiv samt nagon opartis dimension bruten ensamheten. Saken dar objektiva handlar forsavitt att vara allena darfor att herre bris sociala kontakter, medan saken dar subjektiva samt emotionella ensamheten koper om att kanna sig solitar. Sam ino dag lever massor inom ensamhushall. Skad att manniskor bor sta sig sjalva anser inte ett dyft forsavitt upplevelsen av ensamhet. Pro vi kan ocksa uppleva oss ensamma ihop tillsamman andra, ino e parforhallande eller iho tillsammans manniskor som vi ej kanner ett agodel mo.
Ofrivillig ensamhet befinner si ideligen forknippad med forodmjukelse. I den egna fantasin kopplas upplevelsen av ensamhet enkel tillsammans tillsamman ett antydan fran att innehava blivit slut – lamnad samt bortvald. Antagligen befinner si det exakt skammen sasom utfor att vi sallan tar op samt tala forsavit den kanslan. Vi personer behover andra darfor at aterge oss samt fa bekraftelse. Vi behover ringa tillstan att prat. Det befinner sig ingen oforutsedd att isoleringscellen befinner si en av dom hardaste straff som vi kan utsattas pro, darfor att isolering gar emot vara fundamental behov. Vi personer befinner si sociala varelser.
Andock det befinner si biff diskrepans emellan saken dar ofrivilliga ensamheten och saken dar sjalvvalda. Nar vi solo valjer att besta ensamma kan vi slappna a inte med att behova modifiera oss till nagon annan och kan handa ringa fordjupad kontakt tillsamman vart inre.
Nar ett manniska berattar om sin upplevelse av ensamhet kan det besta en tecken villi missmo. I synnerhe forsavit berattelsen ocksa bris forvantan samt betydelse. Kar befinner sig icke hela tiden varse forsavit att herre inneha blivit deprimerad. Da kan kar behova avlastning av andra darfor at forsta det.
Skad forsavitt det befinner sig nago aldre individ sasom ger fras forut sadana tankar, finns det nago chansning darfor at budskapet tolkas saso ett uttryck stav det normala aldrandet. I enlighet med ett thesi vid Linneuniversitetet finns det ett klar anslutning emellan ensamhet sam missmo bland aldre. Aven ar det otaliga aldre saso uppvisar yttring villig missmo inte med att vare sig efterstrava eller erhall handrackning fran varden stav detta. Forskaren sasom skrivit forsavitt det ha testade ett gruppintervention sasom minskade symtomen. Andra insatser saso kan minska upplevelsen av ensamhet bland aldre ar kommunala traffpunkter samt samtalscirkel pa aldreboende.